Vad är Landsbygdsriksdagen?

Landsbygdsriksdagen arrangeras vartannat år runt om i landskapen i svenskfinland och hölls senast i Raseborg. År 2018 står Åland som värd!

Den femtonde finlandssvenska Landsbygdsriksdagen ordnas på Åland den 6-7.10.2018. Landsbygdsriksdagen är en konferens som samlar landsbygdsaktiva från hela Svenskfinland. Evenemanget är en röst för byarna, organisationerna och människorna på landsbygden. Även gräsrotsrörelserna i städerna är välkomna med, för problemen är ofta de samma fast omgivningen varierar.

Lokalkraft Leader Åland rf står som arrangör för Landsbygdsriksdagen 2018, i samarbete med det finlandssvenska landsbygdsnätverket.

Gilla oss på Facebook


 

Inlägg om Landsbygdsriksdagen 2016 finns här

Landsbygdsriksdagens resolution 2016 finns här


 

Motioner bildar underlag för diskussionerna

Inkomna motioner bildar underlag för kommande diskussioner om landsbygdens framtid. Motionerna kommer att föras vidare både på nationell och Europeisk nivå, till våra politiska partier inför kommande regeringsförhandlingar och till den Europeiska landsbygdsriksdagen senare i höst. 

Som deltagare har ni möjlighet att påverka vilka frågor som förs fram från Landsbygdsriksdagen.

Motioner och idéer kan lämnas in på förhand till info@leader.ax

 

63405.jpg

Kenneth Nordberg Landsbygdssäkring i landskaps- och vårdreformen

20.04.2018 kl. 11:47
Välkommen på föreläsning lördag 6 oktober kl 15.00

 

Landsbygdsområdens speciella förutsättningar negligeras i stor utsträckning när stora reformpaket ritas upp. Landsbygdssäkring har blivit en etablerad term för att beakta beslutskonsekvenser för landsbygden. Den bakomliggande tankegången är att konsekvenser av beslut är olika för till exempel tätorter, periurbana områden, landsbygd och glesbygd. Landsbygdssäkring innebär i praktiken att säkerställa att invånare bosatta överallt i landet får en likvärdig politisk behandling, det vill säga att de olika förutsättningar som råder i olika delar av landet beaktas i planeringsskedet av politiska beslut. Som benämningen antyder är det ofta konsekvenserna för just landsbygden som negligeras i beslutsfattandet. Samtidigt har landsbygdssäkring framförallt genomförts som konsekvensbedömningar i centralförvaltningen, vilket rimmar illa med behovet av platsbaserad utveckling som till exempel EU driver. Projektets huvudsyfte är att vidareutveckla metoden speciellt ur ett regionalt och lokalt perspektiv på så sätt att metoden kan operationaliseras också på fältet beaktande till exempel språkförhållanden. Landsbygds- och vårdreformen utgör den underliggande förändring som studeras.

Projektet kommer att specialstudera tre typer av landsbygdsområden (skärgård, perifera landsbygdscentrum, randområde för pendling) med målsättning att teckna en bild av deras påverkansmöjligheter samt tillgänglighet till service. Projektet går sedan in i de aktuella områdena och för en dialog och arrangerar workshops med målsättningen att hitta nya typer av lösningar till de problem som identifieras som centrala. Vad finns det för möjligheter för de olika landsbygdstypområdena att själva driva landsbygdssäkring genom att till exempel arrangera samhällsservice på nya sätt? Projektet riktar sig även till landskapsnivån och den förändringsprocess som är på gång där. Projektet genomförs i Österbotten, med ett upplägg som möjliggör att handlingsmodeller överförs annanstans.

Kenneth Nordberg, doktor i statskunskap, är verksam som forskare vid enheten för Demografi och landsbygdsforskning vid Åbo

Akademi i Vasa. Nordbergs forskning fokuserar på regional utveckling, demokrati och deltagandemodeller, innovationssystem samt urban-rurala relationer. Nordberg har deltagit i forskningsprojekt som berört transnationellt lärande, deltagandeprocesser och innovations- och industriutveckling. För närvarande är Nordberg engagerad i projekt som studerar naturresursförvaltning och digitalt deltagande.

Hela programmet finns här!

 

Leader Åland
Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver: